I månader hade vi laddat inför lagets första turnering. Lagom till dagen ”D” var vi rejält skadedrabbade. Junior Waax tycker såklart att man ska hoppa in 100% i varje duell, oavsett antalet dobbar, knän och skallar inblandade. Resultat: skadat båtben med tillhörande gips. Jag själv tillsammans med Pteven Wallin satsade på en rejäl feberförkylning.

Vi satsade stenhårt på Dennis i mål, en gammal innebandymålvakt som fick 5 träningar mellan stolparna innan han kom att kastas in i hetluften. Backslinjen blev efter sjukdomsåterbud bantad till Mackan, Andreas och Tobbe. Ett mittfält bestående av Stam, Adrian, bröderna Byström, Jimmy och jag själv. På topp klämde vi upp tre stabila pjäser i Rasmus, Oscar och Sparr.

Eken hade även en gedigen skara supportrar som stod för mycket av stämningen.

Gamla Bleket – Eken United 2-0

Förväntningarna var höga inför premiärmatchen mot Gamla Bleket. Känslan under matchen var ett offensivt bollinnehav där vi inte riktigt kom till avslut, två kontringsmål av Bleket i slutminuterna och förlusten var ett faktum. Det var bara att gråta ut och ladda om.

Eken United – Team Zissou 0-1

Enligt scoutrapporter skulle detta bli vår svåraste motståndare. Ett spelskickligt gäng där vi stod upp bra. TZ skulle senare spela en final som de helt klart borde ha vunnit. 0-1 i baken, men målchanser saknades inte.

Eken United – Tjena 1-2 (1-0, Adrian ass.Andreas)

Den här match kom att bli avgörande för eventuellt slutspel, vi var tvungna att slå motståndarna med 3 mål för att avancera. Vi gick på en diskret offensiv och efter cirkus halva matchen spelad gjorde Andreas det han är bäst på (och är fruktansvärt bra på). Ett snorlångt inkast landade på Adrians fötter, en vändning och 1-0 i bortre. 1-0 med minuter kvar och en tokoffensiv resulterade istället i 2 frispelningar som båda landade bakom en väl kämpande Dennis i mål.

Turneringens resultat speglade inte lagets fantastiska insats. Denna turnering var en seger för Eken United och bör således firas därefter.