Året är 2016 och vi hade precis lämnat ett sportsligt rolig, men resultatmässigt dåligt 2015 bakom oss. Adrian Carlod (mål) och Andreas Hasselmark (inkastassist) hade plockat Ekens enda poäng under den 7 matcher långa säsongen. Jag har ett diffust minne av att det stora målet för 2016 var att dubblera mål- samt poängskörden, och med den bakgrundsfakta skulle vi inte behöva en Leicestersäsong för att styrelsen skulle slippa offentlig lynchning i Gustavsberg Centrums under rusningstid (timmen innan bolaget stänger valfri lördag).

Tre månader efter att raketerna smattrat färdig, champagneflaskorna tömts och Captain Mackans vitlöksmusslor avnjutits klockan 02:30, var det dags för årets första test. Vi hade månaderna fram till 5 mars tränat futsal i lilla Ekedalhallen och dagen D förstod vi även att konditionen anpassats efter en halv futsalplan. Sportlovscupen 2016 i Hersby Sporthall på Lidingö stod på schemat. Vi skulle ta oss an dagens värdlag Gazoliners, och deras orangea lag samt två uppsättningar av FC Sampierdarense med både Patrick Ekwall och Jesper Hussfelt i laguppställningen.

Med minuten kvar till avspark meddelade domaren att han hade invändningar mot våra icke existerande tröjnummer. Vit eltejp löste problemet, och vi ställde upp med nummer 77 i mål, 7, 1, 11 och även 111 i startuppställningen. Med virrigt spel och 3-1 i baken hade Simon som gick omkull utanför straffområdet plockat sin första poäng tack vare Adrians fantastiska frispark. Matchen mot FC Samp Röd blev resultatmässigt detsamma, men satte även Sherifs patenterade skott-på-mål-direkt-vid-avspark på världskartan (eller i alla fall Ekenkartan) då den resulterade i en hörna som inlånade Ahmed assisterade och gav undertecknad sitt första mål i Ekentröjan.

Tredje matchen mot FC Samp Vit inleddes hoppfullt, men uddamålet blev vårt fall (2-1). Sherif dundrade iväg en slägga som målvakten inte lyckades hålla, och Ekens unga talang Rasmus Broman fick även han göra sitt första mål i den marinblå tröjan. Det väntade ny en sista match, och även om vi inte skulle gå vidare från gruppen så kunde vi nu ta oss upp på en tredjeplats och även revanschera oss från förra årets förlust. Det var dags för derby mot Djurö/Vindö IF. I matchens sista minut lyckades undertecknad sätta 1-0 efter en fantastisk passning av Adrian, som sekvensen innan räddad laget från ett dråpligt baklängesmål.

I det stora hela kunde vi nu konstatera att målskörden redan nu ökat med 300% jämfört med 2015, likaså poängskörden. Sista matchen gjorde att vi nu kunde glida in på lokala O’learys utan riskera hånfulla blickar.

Korpen Östra Elit 2016 gjordes möjlig tack vare sponsring från Kanholmsfjärdens Marina och Thomas Trouin. Östra Elit låter flådigt och det är trots allt det namnet man offentligt använder när man får frågan om vilken serie vi spelar i. Få vet att Östra bara innehåller två serier.

Första halvan av serien med start i början av maj, och sommaruppehåll i mitten av juni kunde summeras av en stor variation av spelare, och en spelidé som krävde lite mer kondition och rutin än vad vi vid den tiden besatt. Jämna matcher mot topplagen och fåtal brakförluster. Det är alltid tråkigt att lämna matcher utan seger. Captain Mackans brandtal och hårtorkar höll oss ständigt på tårna och motiverande. Dennis coachning och taktiska utspel fick oss att trots stundens motgångar, se framåt. 

Sommaren närmade sig, och vi var förmodligen det enda lag på Värmdö som tränade ute på Värmdövallen utan uppehåll, allt från 3 pers och volleykick mot självutnämnd målvakt till en sjumannaplan fyllt med 25 pers från alla håll och kanter. Småmatcher mot Värmdö IF’s ungdomslag och ibland övriga som stod ett gäng och sparkade boll.

27 augusti – Bleketdagen 2016

Oavsett kvalitet och reputation på turnering så kommer höjdpunkten alltid vara den lokala Bleketdagen under sensommaren, som våra båda deltagande år bjudit på ett fantastiskt väder och en blöt avslutning på RnR Diner med utsikt över Gustavsberg Hamn.

Prestationsmässigt spelades här några av våra bästa matcher. 1 seger och 2 oavgjorda på 5 matcher gjorde att vi inte kvalade till slutspel med marginal på 1 ynka mål. Frisparkssläggan av Peter Wallin från halva planen mot Pung var helt klart en av turneringens höjdpunkter. Nu hade även Peter dragit in sin första balja i Ekentröjan samtidigt som Simon Waax fortsätter att assistera fram mål på alla möjliga sätt.

Sommaren lider mot sitt slut, men vi får trots allt njuta av en liten temperaturhöjning när vi nu kliver in i sista halvan av seriespelet. Vi börjar med att plocka poäng från topplag, trots att vi inte vinner matcherna. I serien landar vi på blygsamma 3 pinnar där nätet rasslat till vår fördel 12 gånger.

Årets spelare – Rasmus Broman

Välförtjänt röstas 18-åriga Rasmus Broman fram till årets spelare. Stark bollhållare, med en kämpaglöd som sällan slocknar. Förväntas bära laget på sina axlar när vi övriga går med käpp och rollator för att se matcherna.

Sponsor

Mingelbild med Thomas Trouin, Kanholmsfjärdens Marina som även uppmärksammats på årsmötet.

 

 

Styrelsen

Ledare & kapten, och förutom ett sportsligt fantastiskt mittbackspar (om målvakter) även en stor del till att Eken som förening drivs framåt.

För att sammanfatta det gångna året så vill jag tacka sponsor, vänner och tillika lagkamrater, min mor som sytt över 50 klubbmärken, flickvän som stått ut med fotboll dygnet i snart 366 dagar detta år, och även alla som kommit och stöttat oss i med- och motgång.

Med detta vill jag skåla in år 2017 och önska alla ett Gott Nytt År!

Bakom tangentbordet

Robert Månsson